Tre systrar -

Helt underbart

Helt underbart att en tidig grå dimmig januarimorgon få se bilder på mammsi i havet. (Wendela, jag la ut "Sjösättning" hoppas det var meningen) Jag blir helt varm inombords och tänker att kanske hon egentligen alltid skulle bo där i värmen. Attans att det är så långt bort.

I går var Mattias här och fotade motorcykeln. Den ligger nu på blocket. Bosse vill byta bil och säljer cykeln. På något sätt har han nog hållit fast vid motorcykeln, det har säkert varit ett svårt beslut att ta och acceptera att han inte kommer att kunna köra motorcykel mer. I natt har han haft ont. I morgon ska han till sjukhuset, först på röntgen sen på strålning. Dom har redan strålat på tre olika ställen och där har smärtan släppt, så det är bara att hoppas att det funkar denna gång också.

Nu ska jag ta en promenad i januaridiset och tänka på mamma och Wendela i solen. /Kram Anna

2009-01-25 @ 09:16:54 Permalink Anna Kommentarer (0) Trackbacks ()

En bra dag

I morse vaknade jag halv 6 pigg och nyter. Jag tror ketonerna har kommit! jag känner mig piggare och energin kommer tillbaka. Jag hoppade inte upp ur sängen, men efter en liten stund under det varma täcket steg jag upp. Jag tog en promenad, det var skönt. Det är faktiskt helt underbart att ta en morgonpromenad, låta tankarna flyga hit och dit och ingenstans. Öppna sinnena och få luft. Än så länge är det mörkt vid 6 tiden, men det dröjer inte länge förän man kommer att se lite gryningsljus i öster. Det är också en helt underbar resa, att få följa ljusets väg tillbaka och vårens intåg tidiga mornar.

När jag kom till jobbet gick förmiddagen åt till möten, men två mycket bra sådana. Efter lunch ringde Martina och berättade att allt var klart med jobbet. Jag är otroligt glad för hennes skull. Sen fick jag syn på Wendela och mammsi på stranden (bilden nedan alltså) de ser verkligen ut att njuta av tillvaron. Jag får energi av sådant, av att mina systrar och mamma har det bra. Riktigt god energi.

Jag har möblerat om i mammas sovrum, om hon inte gillar det är det bara att möblera tillbaka. Förut stod sängen rakt ut med huvudänden mot väggen. Jag sov inte så bra, jag tror jag var orolig för att falla ur sängen (den är inte så bred). Jag vill gärna ha sängen med långsidan mot väggen, jag tycker om att ha väggen där vid sidan. Kanske är det mitt kontrollbehov, jag behöver bara ha koll på en sida. Kanske därför jag inte sov så bra tidigare. Ja, ja, nu har jag ialla fall möblerat om och jag sover hur bra som helst.

Har ni tänkt på en sak. Badrumsskåp. Vem sätter upp badrumsskåpen i lägenheter?! Jag är 160 lång, inte så farligt kort. Medellängd bland svenska kvinnor är 165, så jag är ganska normal. När jag står framför spegeln i mammas badrum och tittar mig i spegeln, syns bara halva ansiktet. Det är inte i första lägenheten detta händer. Så, kan någon svara mig; Finns det en standardhöjd som i så fall är uträknad utifrån mäns medellängd eller är det helt enkelt så att snickare inte tänker utan bara lyfter upp skåpet framför sig och säger "det där blir nog bra". I vilket fall som helst, är det jobbigt att stå på tå. /Kram Anna

Ps Håller tummarna för Ulla och hennes pulveriserande

2009-01-22 @ 18:58:37 Permalink Anna Kommentarer (1) Trackbacks ()

Ny dag nya tag

Ja, ja, jag vet att jag var lite deppig i går. Kände mig verkligen ur gängorna, precis som horoskopet siade om. I dag har det varit lite bättre. Men i bland är det skönt att bara låta deppigheten omsluta mig, tycka synd om mig själv och vara sur på Bosse för han inte tycks bry sig om mig. Jag vet att han bryr sig, men han har lite svårt att uttrycka det. I stället blir det fel. Som när han för femtielfte gången ber mig fixa en smörgås åt honom, precis efter att jag sagt att jag inte vill hantera mat när jag går på pulver. Då har jag bara lust att gråta och slänga brödpåsen i huvudet på honom. Bagateller, bagateller, livet går vidare, ny dag, nya tag, varje dag. Tuff, tuff, som ett tåg.

Bertil har planterat nya frön i mitt öra. Så nu vet jag att jag klarar en vecka till. I morgon ska jag väga mig. Kanske jag avslöjar resultatet efter vecka 1. Den som läser i morgon får se.

Det känns bra att mamma hittat till vår lilla blogg. Hoppas Wendela får fart på kameran och hittar kablarna så hon kan lägga ut lite paradisbilder. /Kram Anna

2009-01-18 @ 16:34:43 Permalink Anna Kommentarer (0) Trackbacks ()

Tråkigaste dagen i mannaminne

Idag har verkligen varit tråkigt! Jag har gjort absolut ingenting. Jo, frusit som fasen. Jag tror att det är allt vatten jag dricker. Men det känns som det är svinkallt här. Det är det nog också, på ett sätt. Wendela är i paradiset, skönt för henne. Jag är glad för hennes skull. Martina kommer att gå mot ljusare tider. Jag är glad för henne skull också. Hoppas morgondagen blir bättre.

2009-01-17 @ 18:29:01 Permalink Anna Kommentarer (3) Trackbacks ()

Läst i morgontidningen

Lördag morgon och jag läser i tidningen om Boltic Blues. För er som inte vet, är det bandyklubben Bolitcs supporterklubb. Klubben älskar sitt lag och som för så många andra hängivna supporterklubbar innebär det att föra krig mot motståndarlag och deras supporterklubbar. Alltså, jag vet inte men för mig är det inte ett dugg konstigt att det förekommer väpnade konflikter runt om i världen. Det räcker att en huligan får tillräckligt med makt för att föra ut sitt hat i ett ädelt syfte, några lättledda anhängare, grupptryck och så kan kriget börja. Oavsett om kriget pågår på läktaren eller i Gaza, så är grunden ett "heligt krig" där några inte kan acceptera att andra tänker olika. Klubben har tagit time out. Jag är lite osäker på vad de menar med det, ska de inte gå på matcher eller ska de sluta slåss.

Det fanns en annons i tidningen, den gjorde reklam för den egna tidningen. Jag antar att syftet med annonsen var att locka fler att annonsera och att läsa tidningen. I allafall, den stod att läsa i annonsen att 33 000 läsare av denna tidning är intresserade av sjukdom och hälsa. Jag är osäker på om 33 000 värmlänningar verkligen har sjukdomar som sitt största intresse.

Lördagstidningen innehåller även kontaktannonser. De läser jag varje lördag. I dag fanns där två kvinnor från Skövde (två olika annonser alltså) som båda sökte manlig livskamrat. Den ena hade vad man kan kalla ganska normala intressen, som bio, böcker, hem och barn. Den andra fick mig att haja till lite. Hennes intressen kan kanske vara svåra att matcha: taekwendo, meditation, vegetarisk kost och textila hantverk samt katter. Det skulle vara kul att veta om hon hittar sin like.

Ambjörby Folketshus har dans den 24 januari. Den annonsen fick minnena från gymnasietiden att skölja över mig. Jag gick i Torsby och det hände mer än en gång att man åkte på dans i Ambjörby. Någon gång ska jag berätta om de danserna.

För övrigt är jag enligt dagens horoskop lite ur gängorna men bara jag inte gör något oöverlagt ordnar sig allt. Så idag tänker jag till ordentligt. /Kram Anna

2009-01-17 @ 09:42:30 Permalink Anna Kommentarer (0) Trackbacks ()

Fredag kväll

Fredag kväll, jag har kommit hem. Bosse sover en stund. Jag har varit i Sunne hela veckan, det är skönt att slippa åka, men veckan har känts lång. Det hör säkert delvis ihop med mitt pulveriserande. Jag har just läst Martinas inlägg och håller med. Det ger en alldeles särskild känsla av trygghet att veta att mina syskon alltid finns där för mig. Det är egentligen helt fantastiskt att ha fem syskon, som alla spelar en viktig men olika roll i ens liv. Sen har jag ju en bonussyster (min äldsta väninna) i Göteborg, hon fyller 50 nu februari så det blir en liten tripp dit.

Nu har nog Wendela och Morgan kommit fram till mamma. Hon är nog jätteglad att de kommer, jag tror att hon längtar mer hem i år än förra. Inte hem till vinter och kyla, men hem till oss. Jag saknar henne också. När jag ligger i hennes säng om kvällarna tänker jag på hur hon har det lilla mamsen. Hoppas hon har det bra, det har hon säkert, hon hade ju varit på beachparty härom kvällen. När hon är hemma kan man bli alldelses vansinnig på henne (hon gör ju inte som jag säger!!!), men det är tomt när hon är borta. Jag får nog ringa imorgon.

2009-01-16 @ 18:54:02 Permalink Anna Kommentarer (0) Trackbacks ()

Dag 5 och bloggtortyr

Så, då är snart dag fem avklarad. Dag fem på pulver alltså. Det går ganska bra. Fröna i örat gör väl sitt antar jag. Men jag erkänner att hungern och tröttheten har satt in i dag. Förhoppningsvis går det över till i morgon. Man ska ju gå in någon slags ketonfas, där små ketoner virvlar runt i kroppen och får en att piggna till, låter nästan som frön i örat. Men jag tror på ketonerna också. Snart kommer de och gör jobbet!.

Jag vet inte riktigt men det verkar som om vi borde prata i hop oss lite om vad som får skrivas här och vad som inte är lämpligt.

För min del tycker jag följande är MYCKET olämpligt

Att skriva om desserter när någon annan går på pulver
Att skriva om resfeber och Thailandssemester när någon annan arbetar

Mina systrar pratar om solidaritet etc etc men det verkar vara blablablablabla när det kommer till viktiga ting!

Det är dag nr 5 och jag utsetts för bloggtortyr av mina egna medbloggerskor. Det ska kommas!

2009-01-14 @ 18:51:30 Permalink Anna Kommentarer (1) Trackbacks ()

Motorvärmare del II

I gårkväll när jag kom hem till mammas lägenhet och skulle stoppa i kontakten till min betalda motorvärmare, var den låst!!!! Till saken hör att jag inte hade fått någon nyckel. så i morse ringde jag till vaktis och frågade om han hade någon nyckel, jag har ju faktiskt betalat för platsen. Jo, han kunde fixa nyckel. Inga problem. Jag har betalat för plats nr 8, sa jag. Du kan nog ta vilken plats som helst, sa han. Hmmmmmmmm Där började jag bli lite orolig. Men jag har betalat för plats 8. Tänkte att jag vill nog ha den platsen jag betalat för, jag är ju en ordentlig och hederlig människa. Ja, ja, jag lägger en nyckel i brevlådan. (Parkeringsplatserna är dock inte märkta och jag har räknat från ena hållet och hittat plats nr 8. Så jag antar att jag står på rätt plats. För säkerhetsskull frågade jag en dam på parkeringen, vilken plats hon hade. Men hon kom inte riktigt ihåg det?!) I allafall, när jag kom hem på lunchen låg ett kuvert med en liten nyckel i på hallgolvet. Äntligen, tänkte jag, nu är allt ok. När jag skulle gå tittade jag mig i hallspegeln, så där som man gör innan man går ut. Där låg en liten nyckel, som jag inte lagt märke till tidigare, misstänkt lik den jag nyss fått. Vid närmare granskning verkar den vara exakt lik!

Jag misstänker att jag är den enda personen som betalar för en plats. Alla övriga har fått nycklar med lägenheten sen tar de den första bästa lediga plats. Jag undrar hur länge plats nr 8 är min? /Kram Anna

2009-01-13 @ 19:03:07 Permalink Anna Kommentarer (0) Trackbacks ()

Frön i örat är att rekommendera

Att ha frön i örat är hur bra som helst! När det suger i magen gnuggar jag lite på dem och vips är suget borta. Ja, ja, jag vet att det kan vara inbillning.....men inbillning är inte att förakta. Jag vet att jag är MYCKET lättpåverkad. Vi människor är ju egentligen ganska korkade och lättledda. Många tror att de är smarta och att de inte går på vad som helst. Jag går på vad som helst. Jag brukar säga att det är mitt "öppna sinne" som gör det. Det låter bättre med öppet sinne än lättlurad. Men kalla det vad som helst, fröna funkar.

I kväll drömmer jag om Gino /Anna

2009-01-12 @ 17:38:59 Permalink Anna Kommentarer (0) Trackbacks ()

Martinas efterrätter

Nu har det börjat hända saker här på bloggen!!

Hör upp alla läsare, HÖR UPP!

Vill ni ha njutning? Vill ni känna sann glädje? Vill ni vara dekadenta? Vill ni helt enkelt äta något riktigt gott?

Följ med yttersta noggrannhet Martinas inlägg och skriv ned recepten med omsorg. Man vet aldrig när man bäst behöver en godsak att lita på.

Jag LOVAR att Martinas efterrätter är de BÄSTA! /Kram Anna

2009-01-12 @ 10:08:36 Permalink Anna Kommentarer (0) Trackbacks ()

Glömde en sak....

Glömde berätta hur min pulverdiet går. Den går bra. Jag är inte hungrig, lite trött bara. Bertil, Bosses pappa har tejpat frön i mitt öra. De ska fungera i stället för akupunktur. Han var tandläkare tidigare och intresserade sig för österländsk medicin. Han var i Kina och lärde sig. Fröna kommer därifrån. De ska ta bort hungern och suget. Jag tror de hjälper. /Anna

2009-01-11 @ 14:57:14 Permalink Anna Kommentarer (0) Trackbacks ()

Nu är glada julen slut, slut, slut

Idag har jag städat ut julen. Ja, ja jag vet att det är ett par dagar för tidigt, men jag kunde inte vänta. Det är inte så att jag inte gillar julen. Jag ÄLSKAR julen. Vi syskon brukar träffas någon gång i slutet av november, brukar vara min födelsedag, och planerar vem som gör vad samt skriver i Julboken. I år träffades vi inte förän i början av december och Julboken hade jag glömt hemma. Julboken är en bok där vi skriver ner vad vi ska ha på julbordet, vem som ska göra vad, jullotteriet och en sammanfattning av året som gått. Höjdpunkten är nog lotteriet. Vi är ju ganska många vuxna i vår familj, sex syskon med respektive och flera vuxna syskonbarn, så att köpa julklappar till alla funkar inte. För många år sedan bestämdes att vi inte skulle ha några klappar, bara till barnen. Det var hur trist som helst att sitta där på julafton utan paket. Så den idén varade exakt en jul. Ja kommer inte riktigt i håg vems idé lotteriet var, kanske Wendela eller Martina kommer ihåg. Men det går till så här; Först måste det bestämmas vilka som ska vara med, det kan va lite klurigt. Det är ju inte alla som firar jul tillsammans, även om nästan alla gör det. Det varierar mellan 12-13 till 25-27. Så vilka ska va med på lotteriet måste kollas noga! Sen skriver vi alla namn i två spalter, den ena klipps i tu till lotter. Sen dras det. Alla vet vem de ska få från och alla vet vem de ska ge till. Sen kan man skriva önskelista. Jag fick en pyjamas från Johanna och jag gav faktiskt en pyjamas också till Helena. Kanske pyjamas var årets julklapp. Nåja, nu har jag städat ut julen och nu dröjer det till november innan Julboken kommer fram. /Kram Anna

2009-01-11 @ 14:51:55 Permalink Anna Kommentarer (0) Trackbacks ()

Vikten

Sista halvåret har jag inte orkat bry mig om att äta rätt och motionera rätt. Jag har haft fullt sjå med att orka med vardagen. När jag inte mår bra tröstäter jag dessutom. Jag mår inte så bra, men jag mår bättre. Jag har bestämt mig för att ta hand om mig själv och för att inte låta deppigheten slå sina klor i mig. Om jag inte passar mig, säger jag till mig själv, åker jag in i träsket. Där är allt trögt och otydligt, mörkt och smärtsamt. Det är en kamp att hålla sig därifrån, ibland tänker jag att det skulle va så skönt att bara släppa taget. Men jag vet samtidigt att det inte är det. Jag vet också att kampen blir lättare och lättare om jag förmår att ägna mig att sånt som ger kraft. Att tröstäta och inte motionera ger ingen kraft, det tar mig bara närmre träsket. Så jag har bestämt mig för att NU får jag SLUTA med det. I dag börjar jag min pulverdiet. Att bara äta pulver (tre påsar per dag ger mig all näring) är dels bra för vikten det ger en snabbstart, men det är framförallt bra som sockerstopp. Jag behöver inte tänka över vad jag får äta, jag äter inget. När jag mår lite sådär, är det lättare att koncentrera sig på en sak. Jag vet att de första tre-fyra dagarna är jobbiga, men sen går det bra och hungerkänslorna försvinner. Efter en vecka kommer jag att bli piggelin, om allt går som det ska. Idag blir det tufft. Projekt "Vikten" har börjat. /Anna

2009-01-10 @ 11:23:31 Permalink Anna Kommentarer (0) Trackbacks ()

Matriarkat

Vår mamma har en sekretär, som var vår mormorsoch kanske hennes mors. Den har massor med lådor och flera lönnfack. Den är fylld med historia. Jag älskar att rota i lådorna, jag vet att Martina och Wendela är där ockå. Nu när mamma är i Thailand och jag är ensam i hennes lägenhet, kan jag hänge mig åt sekretären. Bland annat finns där kalendrar och dagböcker från mamma, mormor, morfar, mormors far och morfars far. Mormor förde dagbok, en sån där femårs dag för dag. Jag läser om hennes resor och om barn och barnbarn. Mamma har också sådana. Det står bland annat om det är sol eller regn, vem som kom eller for, vem som föddes eller vem som dog. Det står inga tankar eller reflektioner, utan det är korta små anteckningar om vardagen. Det är roligt att läsa dem, även om det bara står "Regn. For Anna" eller "Sol. Började packa böcker" blir varje dag till månader, år och bilden av ett liv växer fram. Vår mammas morfar skrev också dagbok. Hans noteringar handlar mest om "Hasselbacken", " Berns", "Hasselbacken". Tydligen var han mer ute i svängen än hemma om kvällarna. När hans första barn föddes står det "Föddes en dotter". Vid andra barnet står det "En dotter, nummer två". Vid tredje barnet "Dotter nr 3". Vid fjärde barnet, även det en dotter, skrev han "Föddes unge nr 4". Det är systrar som gäller i vår släkt, på mammas sida i alla fall. Mormor hade alltså tre systrar, mamma hade två och vi är tre. Sekretären är full av dessa kvinnors liv. Den sätter mitt liv i ett samanhang och ger det mening.

2009-01-09 @ 20:35:01 Permalink Anna Kommentarer (0) Trackbacks ()

Motorvärmare

Det är kallt ute. Att sätta sig i en kall bil är inte roligt, då är det bättre att gå. Ibland funkar det inte att gå, man måste ha bilen. Jag hatar att frysa. Därför hyr jag motorvärmare. Jag hyr en på mitt jobb och en hos min mamma, som jag bor hos ett par nätter i veckan. Sen har jag ju en hemma oxå. Den hos mamma var inte lätt att få tag på. Jag fick ringa runt hela Sverige. Jag började med vaktmästaren, som skickade mig till ordföranden i föreningen, som skickade mig till en man i trappuppgången bredvid, men han ville inte veta av mig och min motorvärmare. Tillbaka till vaktmästaren, som fortfarande inte hade något med saken att göra. Ett samtal till förvaltarna Riksbyggen i Karlstad, men icke sa nicke, de hade verkligen inget med motorvärmare att göra. Men jag fick ett hett tips: Västerås. Så ett samtal till Riksbyggen i Västerås. Där fick jag tillslut prata med en mycket trevlig man på ekonomiavdelningen. Jaha, du önskar en parkering. Jaha, med eller utan el. Jaha, med el. Hmmmmmmmmmmm det finns inga parkeringar med el på din adress. Vid det läget höll jag på att ge upp. Men jag är en iller, jag ger mig aldrig! Så...Det finns eluttag här. Nej det finns inga eluttag där, jag ser inga i datorn. Jo, för jag ser dem just nu. Jaha, jag behöver kolla upp detta och återkommer. Han återkom två dagar senare. Jo det fanns el, vi skickar kontrakt, det kostar 88kr i månaden. Jag skrev på kontrakt i tre ex, fick plats nr 8, men har ännu inte sett till någon nyckel. I går ställde jag i alla fall bilen på plats nr 8 för jag har ju betalt för platsen. Fingrade lite på elboxen. Den var öppen! Öppnas den måntro från Västerås när betalningen plingar in?! Vem vet, men den funkar. I morse satte jag mig i en varm bil. När jag kom till jobbet hade låset till min jobbmotorvärmare frusit fast. /Anna

2009-01-07 @ 18:03:32 Permalink Anna Kommentarer (0) Trackbacks ()