Två veckor solokvist
Idag åkte Morgan på jobb i två veckor, många frågar mig om det inte är jobbigt när han är borta så länge, svaret är nej. Man vänjer sig och fördelarna väger upp, bra lön och kvalitetstid när han är ledig två veckor. Och två veckor för mig att bara ha mig själv att tänka på, det är klart att jag har ju Linda med men hon är stor nu och en väldigt duktig tjej att reda sig. I eftermiddag kommer förhoppningsvis Yvonne, min kompis hit och hälsar på, men det kan vara långt från Torsby ibland, lika långt som det är dit. Jag ser iallafall fram emot att ses, hon jobbar i Norge nu och är borta en vecka och ledig en, ibland är det svårt att få till träffar, alla är ju upptagna på sitt håll, thats life. Min kära systerdotter Julia fyller idag 18 år så henne ska jag också gratulera, tiden går fort när man ser på de som var så små alldeles nyss. Kan inte fatta att de små hinner ikapp en så snabbt. Anna, min syster hon skrattar åt mig att jag är hemma i snö och kyla men jag mår bra och det känns inte jobbigt alls, jag är priviligerad uppvärmd och utvilad. Kram Wendela
Skärpning
Nu får vi skärpa oss!!! En blogg som ingen skriver i tappar raskt sina trogna läsare. Statistiken visar den tragiska utvecklingen som skett i takt med att Wendela kommit hem och inte längre skriver inlägg om sol, bad och drinkar och i takt med att jag och Martina tydligen tröttnade på att läsa om sol, bad och drinkar när termometern visade -10 -12 -16 och därimellan snön vräkte ner.
Men nu ska jag ta mig i kragen (Wendela är ju hemma i snön och kylan hihihi) och komma med lite rapporter om livet i allmänhet och livet i synnerhet. Min pulverdiet fortsätter, men jag har börjat äta oxå. Nu ska jag äta lite mat och mycket pulver i 6 veckor, sen är jag klar. Jag var i Karlstad i dag och köpte en ny kjol, jag tyckte faktiskt inte jag såg så knubbig ut i det lilla provrummet.
Jag lagar mat. Rattatuille, min favorit grönsaksgryta och alltid mycket omtyckt av alla som smakar. Vill ni ha mitt hemliga recept (ja, ja, jag vet, det är inte "riktig fransk" rattatuille, det är en mycket godare rattatuille!):
En gul lök
2-3 vitlöksklyftor (eller en sån liten rund ni vet)
En liten zuccini
Några champinjoner (älskar ni dom tar ni många, annars kan ni ju hoppa över dom och ta nåt annat)
Två små paprikor (färg efter behag)
Två burkar krossade tomater
Tomatpuré (en rejäl kläm på tuben)
Hacka alla lökar (vitölken ska INTE pressas i, den ska hackas!!)
Fräs i olja, tillsätt zuccinin (glöm inte att skära den i små bitar innan ni lägger i den)
Krydda med curry (om det är så att ni inte gillar curry, var lugn, det kommer inte att smaka curry, jag lovar)
I med svampen (inte hela!!) och en gnutta krossad tomat
Rör
Resten av tomaterna och purén
Sen paprikan (skuren i lagom små bitar)
Krydda med salt, cayennepeppar, paprika och en uns koriander (torkad mald - om ni nu säger jag gillar inte koriander - var lugn, det kommer inte att smaka koriander) man kan även ta i lite sambal olek eller annan stark chilli om man vill ha extra sting, sist men inte minst en liten gnutta flyande honung.
Låt puttra nån timme eller så
Ät tillsammans med vad som helst. I dag steker jag en köttbit och tar en liten sallad till (Bosse får pommes och bearnais, han är inte så förtjust i rattatuille, konstigt nog)
Lycka till!!
Snö, jobb och skidor
Detta är Sverige och jag kan meddela att jag fryser, annars mår jag väldigt bra det känns nästan oförskämt. Men det är klart, det vore väl värre om man kom hem från paradiset och sa att man inte mådde bra, fast det är en stor omställning. Igår åkte jag skidor istället för att bada i 30gradigt havsvatten, bara det känns lite annorlunda, sen är det ju inga drinkar till vardags heller. Kram Wendela
Åter i Sverige
Hemma igen, det var en köldchock att kliva ut i Sverige från 30 grader varmt till flera kallgrader. Om det inte varit så j.... kallt så är det inte helt fel att vara hemma, att träffa döttrar, son och sonhustru och mitt älskade barnbarn igår var jätteskönt, jag älskar dom alla. Ivan (barnbarn) har börjat prata jättemycket och var på solskens humör. Så det blir allt bra det här, imorgon börjar jag jobba och det år helt i sin ordning, men jag saknar värmen, det har varit en helt fantastisk månad. Jag har sparat en del upplevelser till nästa besök i detta underbara land, det tänkta tempel besöket får bli nästa gång, jag tänkte och planerade besöket och sköt upp det till sista dagen, väl där så var det stängt, snopet. Så kan det gå när man skjuter saker framför sig då står man där med lång näsa. Men nu har jag något kvar. Kram Wendela
sjukhuset igen
Bosse ligger inne igen. Han har varit dålig i en vecka. Han har varit jättetrött och sovit nästan hela dagarna. I torsdags var han och Bertil på akuten i flera timmar. Han fick träffa nån clown som tog några prover och skicka hem honom. Sen i går fick han ta ambulansen och blev kvar. Idag har de röntgat lungorna och huvudet. Han ska på strålning igen. De hade sett antydningar till något i huvudet. Jag var inte där när läkaren kom, synd nog. Det är svårt för Bosse att prata om sjukdomen och då får jag bara hans kortkorta summering av vad läkararna säger. Så jag vet inte riktigt vad de sett i huvudet, metastaser antar jag. Men det var tydlingen inget vatten i lungorna ialla fall.
Jag pratade med mamma i morse, Wendela och Morgan åker i morgon. De har varit borta länge. Mamma kommer hem den 2 mars, hon har varit borta lääänge. Jag saknar henne.
Jag pratade med mamma i morse, Wendela och Morgan åker i morgon. De har varit borta länge. Mamma kommer hem den 2 mars, hon har varit borta lääänge. Jag saknar henne.
Städning...
I mitt tidigare liv eller rättare sagt i den tidsficka i mitt liv som jag var norskanställd var mitt hem mycket välstädat (hade inte så mycket annat att göra) men nu har det gått tillbaka i vanliga gängor och gamla damtussar. Men idag fick jag möjlighet att åka hem lite tidigar så innan energin hann sippra iväg började jag frenetiskt storstäda så att svetten lackade. Och innan de sista krafterna försvinner och jag störtdyker i soffan tycker jag det är dags att blogga lite.
Som Anna redan har berättat var vi ju i Göteborg och hamnade på bröllop, det var som att trycka på en knapp när brudparet visade sig, tårkanalerna öppnade sig på vid gavel. De var sååå fina! Beata hade sytt sin klänning och Håkans slips själv, urtjusigt, och så hade hon smidit (smitt?) ringarna själv, underbara!!! suck!! Man kan bli lite romantisk av mindra, snart är det alla hjärtans dag, kanske överraskar någon (Mattias, hoppas du läser) mig med lite romantik då.
Kram på er!!!
Som Anna redan har berättat var vi ju i Göteborg och hamnade på bröllop, det var som att trycka på en knapp när brudparet visade sig, tårkanalerna öppnade sig på vid gavel. De var sååå fina! Beata hade sytt sin klänning och Håkans slips själv, urtjusigt, och så hade hon smidit (smitt?) ringarna själv, underbara!!! suck!! Man kan bli lite romantisk av mindra, snart är det alla hjärtans dag, kanske överraskar någon (Mattias, hoppas du läser) mig med lite romantik då.
Kram på er!!!
Hembesök
Ja, det var en upplevelse, vi har nu varit på besök i en Thailändsk familj, där vi var bjudna på middag. Det kom och gick folk hela tiden och vi fick äta först sen åt några andra, kvinnan i huset åt för sig själv, det kändes jätte märkligt. Mycket god thailändsk mat, Morgan och grabbarna i familjen drack whisky eller rättare sagt vatten, is med några droppar whisky i, så någon berusning av alkohol blev det inte men väl nog berusning av intryck, intressant och gott. Vi skulle promt prata med en son via internet som arbetar i england, så det gjorde Morgan och mamma. Nu känns det att det börjar dra ihop sig för hemresa, inte många dagar kvar nu. Må så gott. Kram Wendela
90-års kalas med överraskning
Jag, Martina och Mattias var i Göteborg under helgen. Beata, som är min äldsta och bästa väninna fylde 50 år och hennes sambo Håkan 40. Jag och Beata har känt varandra sen urminnes tider, faktiskt i 50 år. Vi gick i samma klass i tvåan-fyran, sen flyttade jag till Värmland. När vi gick på gymnasiet flyttade hon till Torsby och vi delade rum på elevhemmet i två år. Vi har tågluffat, bilat i USA,, hade första sommarjobbet tillsammans och jag bodde hos dom när pappa dog. Beata och hennes syster Sara är mina extra systrar. Så ett 90 års kalas var utlovat. Men det blev mer. Det blev även en vigsel! Beata och Håkan blev Herr och Fru Löfmarck (de tog Beatas namn, barnen heter ju det! som hon sa, men jag tror inte hon ville byta) Ingen utom Sara och Ellen deras dotter viste något. Jag grät, mamma Siv såg ut som hon skulle svimma och det tog en stund innan hon hämtade sig. Det var ialla fall det roligaste jag varit med om på länge. Det var helt underbart.
I går innan vi åkte hem åt vi brunch på Park Aveny. Jag käkade bacon så jag fick ont i magen. Om det är någon som undrar hur min pulverdiet går - så kan jag meddela att jag gått ner 8kg. Så jag fortsätter ett par veckor till. Jag tog bara en baconpaus, det var gott.
I går innan vi åkte hem åt vi brunch på Park Aveny. Jag käkade bacon så jag fick ont i magen. Om det är någon som undrar hur min pulverdiet går - så kan jag meddela att jag gått ner 8kg. Så jag fortsätter ett par veckor till. Jag tog bara en baconpaus, det var gott.
Nya bilder
Jag har lagt upp lite nya bilder pa samma adress som tidigare.
En hel dag pa en o tar pa krafterna. Vi akte stor bat dit och speedboat tillbaks, det gick fort hem men ruskigt obekvamt. Kram Wendela
En hel dag pa en o tar pa krafterna. Vi akte stor bat dit och speedboat tillbaks, det gick fort hem men ruskigt obekvamt. Kram Wendela
Livet i Thailand
Ibland är det tufft, igar var en dag som gick i ultrarapid, bara vatten. Det var stor födelsedagsfest kvällen före, mycket dans, kareoke och manga som ringde i klockan (gratis drinkar), det var en riktigt kul kväll. Imorgon ska vi aka ut till en ö utanför och bli borta hela dagen. pa onsdag ska vi pa kvällen med en kille som jobbar pa mammas hotell hem till honom pa middag, spännande, mammas "boyfriend". Kanske, kanske inte?? Ma sa gott allihop. Kram Wendela
Nöjd men sååå trött!
Jag har det jättebra på mitt nya jobb, jag tror faktiskt att det är helt rätt för mig. Jag har fått en mjukstart, jag har en otrolig "mentor" som det känns som jag kan lära mycket av. Men det är massor av nya intryck, massor av nytt att lära och en massa nya människor, kul men jag är sååå färdig när jag väl kommer hem. Ovan som jag blivit både att arbeta och framförallt av att gå upp tidigt känns kvällarna som ett zoombieliknande töcken. Fast det är skönt att känna sig trött och inte bara sömnig, imorgon är det fredag och som jag har längtat att få se framemot att det är helg. Och det gör jag!!! Helgen kommer bli skitkul, ska åka med Mattias och Anna till Göteborg och fira våra goda vänner Håkan (40) och Beata (50) påderas 90 års kalas! / Kram Martina
Ännu en dag i solen
Jag går stadigt uppåt, för mycket av det goda. Jag tar itu med det när jag kommer hem, nu går inte men det stör mig inte, inte än. Jag är nog inte en person som stör mig särskilt mycket över huvudtaget, tror jag. Men som jag brukar säga, tror det gör man i kyrkan, så vi får väl se. Imorgon är det stor fest, en av bartjejerna fyller år och det är en norrman som ska fira henne med en jättefest, alla på hotellet är bjudna + mamma, mamma är bjuden av alla överallt. Vi var på en resturang nu ikväll och ägaren där ska öppna en ny med invigning den 11/2 och han kom ut och sa till mamma at hon måste komma på invigningen, så så får det bli. Må så gott, jag saknar mina nära och kära trots att jag mår gör gött. Kram Wendela
Jomtien
Tillbaka i syndens näste, nej jag skoja bara men nu är vi tillbaks i Jomtien och har träffat mor igen. Hon har saknat oss men det har inte gott någon nöd på henne. Själv tycker jag att det var trist att lämna den underbara ön och allt trevligt folk där. Vi träffade många sköna folk både falanger (turister) och de som bor där. Fast det är klart att här är inte dumt heller.Må så gott allihop. Kram Wendela
En dag i backen
Jag var ute och gick i morse, gav mig av lite efter 6. Jag tog vägen förbi Martinas hus och gav henne en kram och lycka till på nya jobbet. Nu är klockan halv 7 på kvällen och jag ska snart ringa henne för lite info om dag 1. Själv har jag varit utkommenderad i Finnfallet. Det var inte så illa som det låter. Det har ordnats en aktivitetsdag i backen för alla Sunne kommuns invånare. Vi var där med skolan. Eleverna hade fått välja om de ville åka med eller ej, jag tror faktiskt majoriteten var med. Några av dem var med och fixade aktiviteter för de mindre barnen och några var marknadsförare försin utbildning. Det var skönt att vara ute några timmar mitt på dan, solen lyste med sin frånvaro men luften var skön och alla på gott humör.
Martina är rädd för att tristessen finns i livet och inte bara i jobbet. Jag är övertygad om att tristessen finns överallt om vi låter den ta överhand. Jag tror att tristessen skapas av oss själva utifrån vad vi definierar som icketristess. Jag har en förmåga att riktigt grotta ner mig i tristess och tycka riktigt synd om mig själv plus spä på med lite ingen-tycker-om-mig tankar. Det har blivit bättre och jag har en större förmåga att reflektera över mina tankar och vad de gör med mig. Men jag brottas fortfarande med meningen med livet. Det gör vi väl alla på ett eller annat sätt.
I kväll ser jag på Top Model och Tyra Banks. Jag älskar Tyra B.
Martina är rädd för att tristessen finns i livet och inte bara i jobbet. Jag är övertygad om att tristessen finns överallt om vi låter den ta överhand. Jag tror att tristessen skapas av oss själva utifrån vad vi definierar som icketristess. Jag har en förmåga att riktigt grotta ner mig i tristess och tycka riktigt synd om mig själv plus spä på med lite ingen-tycker-om-mig tankar. Det har blivit bättre och jag har en större förmåga att reflektera över mina tankar och vad de gör med mig. Men jag brottas fortfarande med meningen med livet. Det gör vi väl alla på ett eller annat sätt.
I kväll ser jag på Top Model och Tyra Banks. Jag älskar Tyra B.
Snart...
Iiiihhh!!! Snart, på tisdag, börjar jag på mitt nya jobb. Det känns lite nervöst men skitkul! Håll tummarna för mig där ute, för att jag kommer trivas och att senhöstens/ början av året bara varit en tillfällig svacka. Ska bli lite privat och erkänna att jag är skiträdd att tristessen finns i livet och inte bara i jobbet. Vad ska jag göra då? Har precis läst en bok "att leva ett liv, inte vinna ett krig", helt okej om acceptans, men allt sånt där är för andra inte för mig, eller...??? / Kram
Frukost
Tankte bara visa vilken god frukost vi ater har, for att inte tala om vad nyttig den ar. Det behovs lite nyttigheter. Kram
