Ett år äldre
Så då är jag alltså 51 år. 51 låter faktiskt mycket mer än 50. Femtioett. Herregud! Livet går fort, det är inte bara nåt man säger. Livet går fort och blir inte alltid som tänkt sig. Tur är väl det va det nån som sa. Det ligger nog nåt i det. Det är väl det som är hemligheten med livet, det blir inte som man tänkt sig. Det kan bli lite hur som helst om man inte aktar sig. Planer och mål i all ära men i bland är det tillfälligheterna och ett oplanerat val eller infall som gör att livet tar en tur man inte räknat med. En tur som likt en karusell snurrar fortare och fortare till man nästan slungas ur. Jag har just snurrat färdigt och yrseln har nästan släppt. Det var inte en trivsam tur, men den har fört mig till en ny tur, en som jag tror kommer att stärka mig. Herregud 51!
Länge sedan
Bloggen har verkligen fört en tynade tillvaro. Jag försökte väcka den ur semestervilan, men lyckades inte speciellt bra. Kanske den kan göra någon slags comeback nu i vintermörkret. November och grått och trist. Det kan behövas en blogg som terapi när mörkret känns tungt. Ja, ja man skall väl inte ösa ur sig för mycket till en stackars blogg som inte vet vart den tar vägen. Men lite vinterdepp kan den nog klara.