Ny lägenhet
I dag har jag valt tapeter till min nya lägenhet. Det känns bra faktiskt. När jag var och tittade på lägenheten i tisdags, kändes det inte bra. Jag tyckte den var liten och ful. Men när jag åkte därifrån kom jag på att det hade nog inte spelat någon roll hur lägenheten sett ut, jag hade reagerat likadant ändå. Hela det här året har varit en enda lång resa in i mitt psyke. Jag har tappat räkningen på de gånger jag ställts inför situationer som jag trodde jag var mentalt förberedd på, men som fått mig att reagera på ett totalt oförberett sett. Jag har under hela året känt mig tilltuffsad och golvad, men jag har bestämt mig att inte ligga kvar. När vi var mitt uppe i sjukdomen och trodde vi rest oss lite, kom det alltid ett nytt slag. Nu har det värsta hänt och jag kan inte göra annat än att börja kampen tillbaka. Jag känner att den har börjat och till och med kommit ett stycke. Jag har i tanken börjat möblera lägenheten och det känns ganska bra.
